{"id":27,"date":"2017-03-10T08:23:06","date_gmt":"2017-03-10T08:23:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/?page_id=27"},"modified":"2020-01-08T12:21:12","modified_gmt":"2020-01-08T12:21:12","slug":"svenska-kvinnliga-konstnarer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/svenska-kvinnliga-konstnarer\/","title":{"rendered":"Svenska kvinnliga konstn\u00e4rer"},"content":{"rendered":"<p>Sverige har en stor m\u00e4ngd internationellt erk\u00e4nda kvinnliga konstn\u00e4rer. Under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet var flera svenska kvinnliga konstn\u00e4rer pionj\u00e4rer inom bland annat abstrakt m\u00e5leri. Trots detta fick de aldrig samma genomslag som manliga konstn\u00e4rer. Recensenter kunde kritisera deras verk enbart utifr\u00e5n att de var skapade av en kvinna och ofta omn\u00e4mndes de inte ens i media. M\u00e5nga av dessa kvinnor tog sin tillflykt till Paris d\u00e4r de fick ett st\u00f6rre erk\u00e4nnande och b\u00e4ttre mottagande \u00e4n i sitt hemland.<\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Samtida kvinnliga konstn\u00e4rer<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Idag finns det enligt aktuell statistik fr\u00e5n Konstkalendern, fler yrkesverksamma kvinnliga bild- och formkonstn\u00e4rer \u00e4n manliga dito. Trots detta st\u00e4ller manliga konstn\u00e4rer ut oftare p\u00e5 gallerier och f\u00e5r \u00e4ven h\u00f6gre betalt n\u00e4r de g\u00f6r det. I den internationella rakningen Artfact \u00e4r 12 av de 20 h\u00f6gst rankade konstn\u00e4rerna kvinnor, vilket p\u00e5 ett ungef\u00e4r motsvarar f\u00f6rdelningen mellan yrkesverksamma kvinnliga och manliga konstn\u00e4rer. Dock v\u00e4rderas de kvinnliga konstn\u00e4rernas arbeten inte lika h\u00f6gt ekonomiskt, vilket inverkar p\u00e5 deras status som konstn\u00e4rer.<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/svenska_kvinnliga_konstnarer_2.jpg\" alt=\"Svenska kvinnliga konstn\u00e4rer\" width=\"640\" height=\"427\" \/><\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Kvinnliga konstn\u00e4rer och feminism<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Runt sekelskiftet 1800-\/1900-tal gick debatten kring kvinnors sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande h\u00f6g. <a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige\">Kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt<\/a>, liksom kvinnor som fullkomliga m\u00e4nniskor var stora fr\u00e5gor. De konstn\u00e4rer som hade flyttat till Paris, liksom de kvinnliga konstn\u00e4rerna i Skagenkollektivet var delaktiga i dessa debatter genom sin konst. Deras flytt gav de m\u00f6jligheten att utmana och utforska andra konstn\u00e4rliga tekniker och uttryck, de h\u00e4mmades inte l\u00e4ngre av krav p\u00e5 traditionellt skapande. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Flera av konstn\u00e4rerna har \u00e4ven gett uttryck f\u00f6r politiskt engagemang i sitt skapande och ett genomg\u00e5ende tema \u00e4r kvinnors frig\u00f6relse. Detta \u00e4r n\u00e5got som \u00e5terkommer och finns med under hela 1900-talet och som har varit viktigt f\u00f6r flera generationer kvinnliga konstn\u00e4rer. Den stora fr\u00e5gan under tidigt 1900-tal var om det \u00f6ver huvud taget gick att kombinera konstn\u00e4rligt skapande med \u00e4ktenskap och barnaf\u00f6dande. Flera kvinnliga konstn\u00e4rer inledde fria f\u00f6rbindelser och hamnade sen i sv\u00e5righeter n\u00e4r det inte gick att f\u00f6rneka f\u00f6ljderna av detta. F\u00f6rfattaren Ellen Key h\u00e4vdade i b\u00f6rjan av 1900-talet att ett \u00e4ktenskap som inte baseras p\u00e5 k\u00e4rlek \u00e4r mer omoraliskt \u00e4n ett fritt f\u00f6rh\u00e5llande som grundar sig p\u00e5 \u00f6msesidigt utbyte p\u00e5 alla plan. Naturligtvis ledde detta till heta debatter men f\u00f6r m\u00e5nga unga kom de h\u00e4r tankarna som en befrielse. Dock visade det sig snart att det var enklare f\u00f6r unga m\u00e4n \u00e4n unga kvinnor att praktisera den h\u00e4r typen av frihet. De konstn\u00e4rer som lyckades kombinera yrkesverksamhet med familjeliv, bland annat Hanna Pauli, verkar \u00e4nd\u00e5 ha p\u00e5verkats av den misstro mot kvinnors f\u00f6rm\u00e5ga som pr\u00e4glade samh\u00e4llet och j\u00e4mf\u00f6rt med de verk Pauli producerade innan sitt \u00e4ktenskap, pr\u00e4glas senare verk av en misstro mot sin egen skapande f\u00f6rm\u00e5ga.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Kvinnliga konstn\u00e4rer idag, under 2000-talet, \u00e4r \u00e4ven de ofta politiskt engagerade kring kvinnors frig\u00f6relse och <a href=\"http:\/\/www.fagelfenix.se\/\">feminism<\/a>. \u00c4ven om kvinnor idag \u00e4r myndiga, har r\u00f6str\u00e4tt och ses som fullv\u00e4rdiga medborgare s\u00e5 \u00e4r v\u00e4gen fortfarande l\u00e5ng till ett fullt j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle. Carolee Schneemann dr\u00f6mde 1975 om att kvinnliga konstn\u00e4rer \u00e5r 2000 inte l\u00e4ngre st\u00f6tte p\u00e5 motst\u00e5nd och konstant underminering av sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet, liksom att kvinnor skulle kunna existera p\u00e5 samma villkor som m\u00e4n. 2003 kommenterade hon sin d\u00e5 28 \u00e5r gamla dr\u00f6m och konstaterar att vi har l\u00e5ngt kvar innan vi n\u00e5r dit.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sverige har en stor m\u00e4ngd internationellt erk\u00e4nda kvinnliga konstn\u00e4rer. Under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet var flera svenska kvinnliga konstn\u00e4rer pionj\u00e4rer inom bland annat abstrakt m\u00e5leri. Trots detta fick de aldrig samma genomslag som manliga konstn\u00e4rer. Recensenter kunde kritisera deras verk enbart utifr\u00e5n att de var skapade av en kvinna och ofta omn\u00e4mndes de inte ens i media. M\u00e5nga av dessa kvinnor tog&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":426,"featured_media":78,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/426"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27\/revisions\/79"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/78"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fagelfenix.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}